Lydia
Lydia Lovisa såg dagens ljus den 9 april 1910 i Kåsta Uppgård, Västra Vingåker. Hon var dotter till August Konrad och Lydia Lovisa. Systrarna Elisabet (Lisa) och Margareta (Greta) var tvillingar och knappt två år gamla då Lydia föddes. Året innan hade föräldrarna förvärvat en lantgård som troligtvis varit deras dröm och där de tänkte sig en framtid för familjen. Lyckan blev dock kortvarig då mor Lydia en vecka efter födseln avlider. Kvar står en förtvivlad August ensam med tre små flickor, alla under två år. Den nyfödda Lydia fick ett tillfälligt boende hos sin moster Olga under det första levnadsåret. Därefter ordnades ett fosterhem hos Erik och Sofia Andersson i Stora Lundbyskog. August och Lydia hade tidigare tjänat som piga och dräng hos Erik vilket gjorde att August väl kände till det hem som hans lilla dotter kom till.
August gifte så småningom om sig med sin hushållerska Anna f. Malmberg och de fick två söner, Sven 1924 och Åke 1926.
Lisa, Greta, Sven, Fader August, Åke och Anna
August Konrad Pettersson föddes 30/11 1881 i Olstorp, Bo. Han var son till Petter Karlsson och Fredrika Andersdotter. Han växte upp med sina fem syskon, Karl Johan 1871, Selma Matilda 1873, Lovisa Josefina 1876, Adolf Viktor 1879 och Axel Bernhard 1885. Petter var son på gården dit Fredrika kom som hönspiga i unga år. Hon gifte sig snart med den stammande, 19 år äldre bondsonen.
Den 19/8 1883 föds Lydia Lovisa Andersson i Björnhult, Skedevi. Föräldrarna var häradsdomare Anders Andersson och hans hustru Anna Lovisa Larsdotter. I familjen fanns sedan tidigare syskonen Olga Paulina 1876 och Efraim Andreas 1878. Senare föds även brodern Paul Mattias 1886, som dör i kikhosta endat ett halvår gammal.
Lydia fick ett kärleskfullt hem hos bonden Erik (Erker) och Sofia som inte hade några egna barn. Tidigt fick hon hjälpa till med allehanda sysslor på gården som att mota korna till hagen, mjölka, hässja hö, binda råg, vete och havre m.m, tillsammans med gårdens piga och dräng.
I Nästorps missionshus gick Lydia i söndagsskola och deltog senare i församlingen med sin sång och musik.
Då Lydia var 20 år dog hennes fostermor Sofia och Lydia fick överta ansvaret för husmorsarbetet på gården, vilket var ett stort och ansvarsfullt arbete.
1931 fick Lydia som första flicka i byn körkort. Pappa Erik bytte bil och i köpet ingick att Lydia skulle få lära sig köra bil och ta körkort.
Lydia sällskapade med en grannpojke, då Sofias systerson Arthur började visa intresse för henne. Tycke uppstod och det resulterade så småningom i ett 53 år långt äktenskap.
I alla år jobbade och levde Arthur och Lydia tillsammans och hade arbete och bostad i samma hus, först i Nästorp och senare i Vad. Under hela sitt yrkesverksamma liv tjänade Lydia inte en krona, men hade fullt upp med arbete i affären samtidigt som hon skötte barnen och hemarbetet.
Berith var åtta år då de efterlängtade tvillingarna Ing-Britt och Gun-Britt föddes 1944. Det var en stolt storasyster som gärna hjälpte till att sköta om och passa dem. När de blev större fick alla tre lära sig att hjälpa till i affären.
Arthur och Lydias hem stod alltid öppet för alla som ville gästa dem och ingen gick därifrån utan att ha fått sig en kaffetår med Lydias hembakade dopp. För lantbrevbäraren var Vadsborg nästan dagligen det självklara valet för kafferasten. Lydias släta vetelängder i kombination med Arthurs nyslungade honoung, serverat i syrénbersån en varm sommardag, är en upplevelse att minnas.
Sitt intresse för sång och musik följde Lydia genom livet, vilket många fick njuta och ta del av i samband samlingar och gudstjänster i Betelförsamlingen, Vingåker, där både Arthur och Lydia var flitigt engagerade.
Lydia med sin varma och trygga personlighet levde med en förnöjsamhet i livet som är få förunnat. Ett av sitt motto - kommer dag, kommer råd, praktiserade hon dagligen, i både stort som smått och på de mest finurliga sätt.
Efter att Arthur gått bort 1986 behöll hon sitt kära Vadsborg fram till 1996, då det såldes.
Den 6 mars 1999 avled Lydia i Vingåker.
